Destruktivitet hjälper inte mig.

Idag har jag:
  • Varit på en svenska lektion och faktiskt kommit i tid till den!(efter den slutade jag school for today)
  • Vandrat runt på stan och hittat ett riktigt kap!
  • Handlat mat, nyttig mat .
  • Rensat och städat mitt kylskåp.
  • Gått ut med soporna.
  • Fixat med tvätten.
  • Ätit kanelbulle och druckit kaffe
  • Varit på Dollarstore med Terese & Marre sjöö.
  • Åkt värstings-bil med Anna-Karin.
  • Sprungit & kört styrkepass (kors i taket)
  • Ätit en supergo sallad
  • Samt träffat en väldigt viktig person. Vilket var jobbigt men skönt samtidigt.<3

Nu ska jag:

  • Läsa lite inför Engelska Nationella vi har imorgon
  • Smörja in mig med min nya goa creeeme
  • Lyssna lite mer på music och tänka
  • Avsluta dagen med Tv & sömn.

En liten lista sådär ;) höhö

Kom föresten också på när jag var ute å sprang. Att det får räcka med destruktivitet i mitt liv nu. Varför straffar jag alltid mig själv med att göra något som är dåligt för mig? Tex. När jag tycker något är jobbigt, så tänker jag. Fan nu ska ja gå och bli tjock. Eller: nu ska ja fan inte sova på hela natten, "det är så synd om mig, babllbalb"
Nyss fick jag också för mig att jag skulle börja röka. Bara för att det skulle kännas bra för ja va så arg och det skulle vara de värsta ja kunde göra mot mig själv och mot min mor , typ.

Varför gör jag så för? Det är ingen annan som blir nöjd av det, inte ens jag. Man mår ju bara dåligare av sånt. Ju mer man går upp i vikt ju sämre känner man sig(om man inte gör det frivilligt, vilket jag inte gjort, utan motvilligt fast jag fått skylla mig själv eftersom jag typ eftersträvat det i mina destruktiva stunder. ) och där bildas den där onda cirkeln. Så nej.

Nu känns det som att det är nystart på G. Jag tror iofs aldrig på sånt. Men nu gör jag det. Jag kan fan lyckas. Man ska ta hand om sig själv, så att man kan ta hand om andra, och umgås med dem man älskar så länge som möjligt. OCh tar man hand om sig så man är nöjd(visst alltid finns det väl brister som man ser i sig men man behöver ju inte göra dem större än nödvändigt) med sig själv, så blir man en mycket trevligare människa, vilket gör att man har ännu trevligare med dem man tycker om.

För är det något jag lärt mig de senaste dagarna, är att det kan gå så jävla fort. En sekund och du är borta. Så jag tänker inte hålla på och larva mig nå mer nu. Nu får det va slut på det, och härmed är det en början på nytt. Vet att jag kan ha sagt det förut. Men de har aldrig känts som att jag menat det lika mycket som jag gör nu. Punkt.

<3


s


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0